Sista dagen i frihet.

Imorgon börjar första dagen på mitt nya liv.
Från och med imorgon är jag student på heltid.
Och kommer vara det 3 år framåt.
Jösses.

Jag ska bli vuxen, skaffa mig en utbildning och (förhoppningsvis) ett (vuxen)jobb.

Sitter här med blandade känslor.
Det ska bli sååååååå kul att äntligen få börja plugga.
Läsa något som intresserar mig, som jag vill lära mig mer om.
Som kommer att leda fram till mitt drömjobb så småningom.

Men samtidigt är jag lite rädd.
Jag ska läsa på universitetet på heltid, med tre barn hemma.
Två av dom är små dessutom, 10 månader och 3 år.
Jag ska läsa första terminen på distans, samtidigt som jag är hemma med Flora.
Tanken är att jag ska läsa när hon sover.
Alltså inte plocka, diska, dammsuga, tvätta, vika tvätt, skura golv, rensa i köksskåpen, städa barnens rum, skura badrummen, organisera kläkammaren, koka nappar, storhandla, skriva 2-veckors matsedel, laga mat osv.
Dvs det jag i vanliga fall gör när jag är hemma och Flora sover.

Det blir en svår omställning och det kommer säkert bli jättetufft vissa stunder.
Men jag får förhoppningsvis hjälp från min älskade sambo, tjejernas farmor m.fl så på nåt sätt SKA jag klara av det.
Mitt motto är ju: hur svårt kan det vara?
Och med den inställningen grejar man det mesta.

Om nu bara typ Ica Maxi kunde ringa oxå och erbjuda mig ett extrajobb så vore jag superlycklig.
Hör du det, Ica Maxi, ring mig ring mig ring mig!!

Nu är min lediga tid över.
För när man pluggar finns det ju ALLTID nåt man ska läsa, skriva, undersöka m.m.
Inte som när man jobbar, då är man verkligen ledig när man är ledig.
När man studerar, studerar man JÄMT.
Fast idag är jag ledig, och försöker njuta så mkt som bara är möjligt.

Men men, om 3 år är det över.
Etapp 1 iaf.
Det går nog fort.


Om ni, mina vänner, inte ser mig så mkt framöver så beror det på att jag intagit den här ställningen.


Kommentarer
Postat av: Rose-Marie

Vet att klarar detta,Jennie.Hur tufft det än blir,och det blir det,är du inte den som ger upp,du klarar det mesta.Önskar bara att jag befann mig lite närmare så att jag kunde vara till nytta någon gång ibland! Kram mamma

2010-01-19 @ 08:29:05

Kommentera inlägget här:

Du som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (ser bara jag)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0