Nu är Flora 5 dagar gammal och så länge *peppar peppar* funkar allt bra här hemma.

Hon sover, ammar, sover, ammar, bajsar, ammar, sover, ammar....
Känns som hon sitter fast vid mig stora delar av dagen, men jag myser och försöker njuta så gott jag kan.
Malva tillbringar mkt tid med sin pappa, och testar hans tålamod mest hela tiden.
Men nån reaktion på bebisen hade vi ju väntat oss, annars hade det ju varit konstigt.

Hon längtar såååå efter dagis. Började gråta på morgonen igår när jag sa att hon skulle vara ledig.
"Men jag måste ju leka med Myra", snyftade hon fram.
Så vi bestämde oss för att gå dit och hälsa på.
Myra kom emot henne och sen sprang dom iväg, hand i hand.
Jag beslutade att hon fick stanna ett tag och nu denna veckan går hon 9-11.
Kändes fel att ta bort hennes älskade dagis och "tvinga" henne att vara hemma  med två "tråkiga föräldrar". :)

Nästa vecka får hon nog stanna över lunch och vilan oxå. Nu säger hon lite hjärtskärande "jag fick inte lov att gå in". Stackars lilla tjej.

Inatt har hon t.o.m sovit ganska bra, så efter morgonens dusch känner jag mig som en helt ny människa.
Sömn gör verkligen underverk. :)

Imorgon är det dags för första besöket hos MVC. Ska bli spännande och se hur mkt hon väger nu.
I måndags vid PKU-provet vägde hon ca 4200g, borde ju gått upp litegrann sen dess, så mkt som hon ammar. :)

Avslutar med en liten film på Flora. Ganska trist kanske, men jag tänkte att kanske framförallt mormor ville se henne i rörelse. Vem när dom får träffas IRL..? Så varsågod mormor (och alla ni andra som bor långt borta).