Skräckblandad förtjusning.

Ikväll var vi på dagismöte. Malva börjar dagis om 11 dagar. Hjälp... Våran lilla tjej.
 
Vi har fått plats på ett dagis som inte låg på vår önskelista, den ligger långt bort och åt helt fel håll. Vi står kvar i kön för det dagiset vi vill in på och hoppas få plats till hösten. Nu försöker vi gilla läget och hitta ett sätt som får lämning att funka så smidigt som möjligt.

Hursomhelst, så var vi idag på föräldrarmöte och fick hälsa på i lokalerna. Allt verkade jättebra och jag kom på mig själv att sitta när med skräckblandad förtjusning. Vår lilla dotter ska börja dagis. Mammaledigheten är slut och någon annan kommer tillbringa fler timmar/dygn med min dotter än vad jag kommer att göra.

Huset är jättemysigt. Ett gammalt hus med flera smårum och mysiga utrymmen. Hon kommer att stormtrivas, det vet vi båda två. Det finns en liten hylla där med namnet Malva på. Där ska hon hänga sin lilla jacka och lämna sin lilla mössa varje dag. Det finns ribbstolar där hon kommer klättra som Tarzan och dockvagnar, pysselbord och ena med det fjärde. Hon ska sitta där och äta mat varje dag (ser nån till att hon får i sig tillräckligt?) och hon ska ligga på en madrass i ett rum ihop med en massa andra små barn och sova varje dag. HUR ska det gå till? Kan någon berätta det för mig? Jag VET att det funkar, men fattar ändå inte.

Snart är tiden ihop med henne slut. En tid när vi har kunnat göra vad vi vill när vi vill. Vi har umgåtts och haft otroligt roligt ihop varje dag. Är jätteglad att jag är hennes mamma för hon är en otrolig liten människa som jag älskar djupt. Man har aldrig tråkigt ihop med Malva och hon hittar alltid på bus. Det växer ingen mossa på mamma kan jag säga, ingen lugn stund. Men det är samtidigt härligt.

Nu börjar istället ett nytt liv. Kanske är det nu föräldrarskapet börjar på allvar. Nu ska man få in morgonrutiner, lämning på dagis och skola, hinna till jobbet, jobba hela dagen, hämta på dagis och skola, laga mat, städa/diska/plocka/tvätta, lägga barn, hinna motionera, pussa sambon med jämna mellanrum... Allt detta utan att stupa bara för att veta att imorrn börjar allt om igen. Nu börjar det på allvar. Men jag känner mig redo. Bring it on säger jag bara. Ska bli kul att börja jobba och få flera timmar om dagen när jag bara är Jennie. Jag kommer att få gå på toa helt själv, ostört. Jag kommer att få sitta ner vid ett bord och äta mat, varm mat, helt ostörd. Låter ju som himmelriket. Oki att toapauser och lunch är på schemalagda tider, men det tar jag gärna. :)

Har en vecka kvar att njuta nu. Ska suga i mig så mkt Malva som bara går. Den 21.a börjar inskolningen och jag kan redan se henne framför mig. Hur hon leker där i huset och springer runt och äter mat och leker med sina nya små kompisar. Hon kommer att älska det och aldrig vilja gå hem. Hennes hår kommer flyga runt öronen och hennes kinder kommer vara rosiga av leken. Ser fram emot när vi går hem i framtiden och hon berättar om sin dag. Sånt är så härligt... Jag ser henne framför mig, ser vår dotter leka och lära. Bli stor tjej. Ååå nu börjar jag snart grina.

Älskade lilla Malva va jag är glad att jag har dig. Det ska bli så roligt att dela framtiden med dig och se vad den har för planer för oss. Ser fram emot framtiden ihop med dig, din pappa och din storebror. Bring it on.

image686
Dagisväskan passar bra och är redan packad. *ler* Hon vill ha den på sig hela tiden.

Kommentarer
Postat av: Johanna

Stora damen!! Hon kommer trivas som fisken i vattnet på dagis. Men vem ska jag umgås med på dagarna när du börjar jobba?? :)

2008-01-11 @ 08:48:21

Kommentera inlägget här:

Du som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (ser bara jag)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0